Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Leigh McCullough - Sida 1 av 1

Affektfokuserad psykoterapi : Effekter av en metodhandledning i grupp

Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är handledning ett viktigt moment för många yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer.

Kulturkonflikter : En komparativ studie av synen på ras och klass i Spike Lees Do The Right Thing & Mike Leighs Hemligheter och lögner

I två analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhällsproblematik  som berör klass- och rasfrågan presenteras på film utifrån hur cultural studies teoretiskt förhåller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive länder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten..

Alliansen som gemensam faktor i några aktuella KBT studier : en översikt

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.

Varför är det så svårt? - En studie av kulturhistoriska museers arbete med hbtq-perspektiv i samlingar

The aim of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum Studies is to analyse how Swedish cultural history museums work to include LGBTQ-heritage (LGBT is the acronym for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Queer) in their collections. This work is articulated around three research questions. These interrogate museum practice about collecting and collection management, what it looks like in the already gathered collections as well as the implications such work implies on a broader level. The theoretical framework throughout the paper is gender and LGBT studies as well as queer theory.

Den digitala ABM-katalogen : Bibliotekets roll och villkor i samarbetet mellan arkiv, bibliotek och museer

Syftet för detta arbete är att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som eftersträvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjälp av kodning och innehållsanalys av två politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremål.

Om en berättarlåda i Robertsfors kommun. : En kvalitativ utvärdering av en berättarlådas syfte och potential i årskurs 1 språkundervisning

Från och med november 2013 finns det en beättarlåda i Robertsfors kommuns skolbibliotek som lärare i årskurs 1 har möjlighet att låna och använda i undervisningen. I den här uppsatsen undersöks berättarlådans syfte, förväntade effekter på elevernas skolprestationer och om det finns utrymme för vidareutveckling av berättarlådans innehåll och användningsområde. Vidare diskuteras berättarlådans potential som länk mellan de två yrkesgrupperna lärare och bibliotekarier. Detta eftersom det är ett objekt som skapats av en bibliotekspedagog med lärare och elever som avsedda användare. Elevernas inflytande på lådans utformning har en något margniell men lika viktig del i utvärderingen.